Japp vi lever ;-)... Mycket att göra bara... Har varit på väg med ett inlägg många gånger, men fått avbryta av en eller annan anledning, men nu sover alla barnen snällt...

I torsdags var Johanna och Amanda här en stund (tack för de fina kläderna), jättekul att ses även om man inte hinner prata så mycket som jag skulle vilja;-)... Men passade i alla fall fall på att utnyttja henne och få lite hjälp med matning;-) Och Amanda var såå snäll, sa inte ett knyst om att mamma hade en bebis i famnen!

Hade den här träffen ägt rum för typ tolv år sedan (Shit är det så länge sedan?!) hade vi nog gjort varma mackor och kollat på Dirty Dancing... Tillbringade nästan en hel sommar med det;-) 

Det är kul att ha en vän som man har känt så länge, även om det har varit avbrott under några år... Jag har plockat fram mina gamla dockkläder till Malva och bland dem låg en tröja som min farmor har stickat, röd och vit med mitt namn på... Den låg framme när Johanna var här och jag visade den... Då sa hon att den tröjan har jag på mig på en bild i hennes bebisbok, under rubriken "Första besöken" eller nåt liknande... Häftigt! Har verkligen känt varandra hela livet:-)

Senare samma dag, när Linus kommit hem, stack jag och Malva in till stan för mer shopping:-) Det gick jättebra och Malva var så snäll... ett tag i alla fall... På Kappahl ville hon inte bara sitta i vagnen och var lite kinkig en stund, men det gick snabbt över... Dessutom dök hon ner under en klädställning... när hon dök upp igen hade hon hittat en gammal godisbit som någon slängt- Gott, tyckte Malva;-) Örk, sa jag!

Annars har vi inte gjort mycket i helgen... Fast Hanna, Fredrik och Cesar var här en stund i lördags förmiddags... Det var trevligt som alltid... Cesar och Malva lekte så fint ihop, riktigt lekte!

Och så har svärfar varit här och fyllt Malvas sandlåda, dit går/springer hon så fort vi går ut... Får inte nog av att baka sandkakor;-) Sand överallt!

Just det, så har tvillingarna blivit hela två månader med! Tiden går snabbt!

Iband känns det som om det är lugnare med deras kolik, men det är svårt att avgöra... Känns ju bra så länge de inte skriker och när de gör det känns det som en evighet:-/

Häromnatten ville inte Love sova efter ett mål och jag hade inte hjärta att släcka lampan- han var så glad och skrattade och hade sig! Var säkert vaken nästan en timme extra för det, men den sömnen offrar jag gärna... Vill ju att de ska vara glada, då kan man ju inte tvinga dem att sova när de väl är det;-)

Nu väntar ny vecka- nya utmaningar!;-)